jag drömde (kan ni tänka er!) sjuka drömmar i natt. jag hade sex med en halvgud med jättestora händer och fick en massa gossebarn som inte var riktiga varelser utan ofärdiga och en vetenskapsman försökte föra in hjärnsubstans i deras kranium, alla barnen åkte på löpande band uppför en brant till laboratoriet, men sedan åkte de tillbaka och krossades medan halvguden tvingade mig att titta på. sedan födde jag ett barn som bara bestod av ett halvt huvud och sedan en stor hudbeklädd massa som vällde ut. och sedan köpte jag kläder i en vintagebutik och kinesiska drakar flög över hus ute i havet....
det är lite tråkigt att det i efterhand alltid, på riktigt, är det här som är känslan som är kvar: jag skulle aldrig slösat mina värmeljus. oavsett om jag tyckt mig varit "kär" eller "intresserad" eller "typ inte har nåt bättre för mig". jag skulle aldrig slösat mina värmeljus. eller pengar. eller nätter. eller jag skulle aldrig slösat med mig själv.