sen börjar dethär med att sommaren snart är slut sakta smyga sig på mig. får alltid samma känsla såhär års. typ dags att köpa ett par nya skor, fina pennor och luktsuddisar. kanske ett pennskrin eller ryggsäck. varenda jävla år, den förväntansfulla ångesten, om det nu är en känsla man kan ha. jag kan. eftersom mina föräldrar alltid började jobba tidigt och slutade sent var jag alltid först på skolgården. balansera med de nya skorna på fotbollsmålet. sensommarkyla. sverigekartan målad på asfalten mitt på skolgården. nya klassrummet. bära hem nya skolböcker, slå in dem. ungefär så känns det i år igen. ingen som lämnar mig på skolgården, ingen vänlig lågstadielärare med lång klänning som spelar piano. men annars samma förväntansfulla ångest. upprop på torsdag. jag är lite rädd.
...
främmande tjej ligger avsvimmad i vardagsrumssoffan. borde man undersöka saken närmare?
...
tydligen ska det bli månförmörkelse inatt. ska ut och spana.
