till slut sålde vi bara slitna porslinsfigurer och brun 70-talskeramik, en man kom in och sa att det var den sorgligaste butik han någonsin sett.
sedan var det på ett hotell och jag visade lyxsviter för bortskämda döttrar som hävdade att de inte fick plats i bubbelbadkaren, kungabröllop, blyga monarker på balkonger och någon som skrek: "Kungen är död! Leve kungen!"
jag blev kidnappad där på balkongen, tagen på ett litet flygplan över stormigt hav via grekland och turkiet, en statschef för ett land i mellanöstern ville ha mig och mina systrar att gifta sig med och våldta. vi flög till caymanöarna, men det var bara kallt och blåsigt och vilda djur vi dödade för pälsen. där levde vi i flera månader, öarna var skoglösa, små hus på klipporna, i dem skrämda människor, utanför stora fladdermöss. jag planerade hela tiden att rymma därifrån och en stormig natt lyckades jag ta mig därifrån, mina systrar hade förvandlats till fågelungar som jag stoppade i fickorna, hela tiden rädd att de skulle krossas eller att blixten skulle träffa oss mitt ute över oceanen.
vi nådde en hamn där tusentals småbåtar slet i sina förtöjningar och blixtar slog ner runt omkring oss, och till slut bestämde vi oss för att gömma oss i en av båtarna.
sedan tror jag att någon hittade oss och hela historien uppdagades men inga tidningar skrev om det för alla var högerpopulistiska patriarkala tidningar som hellre skrev om den nya smala julskinkan och fotboll.
