2011/05/20

JAG ÄLSKAR FEMINISM.


detta om tiden och "utvecklingen" går parallellt framåt är en av de farligaste myterna som finns.

utveckling är ett jävligt komplext begrepp och att slänga ur sig sådana analogier leder bara till passivisering. saker och ting blir inte bättre (mer demokratiska, rättvisare, snyggare) av sig själva.

därför gäller det att vara på sin vakt när debattartiklar och morgonsoffor tas i besittning av personer som Pär Ström och Bob Hansson som känner sig hotade av feminister, förfördelade av Sverige och allmänt bittra.

vad är detta för tendenser?
vad är det som får dessa personer att komma med så lösa anklagelser?
är de ens läskunniga?
på vilka grunder ges de utrymme?

jag blir alldeles matt. jag orkar inte befatta mig med det här egentligen men gör det ändå. eftersom alla människor ju ingår i samhället är alla människor drabbade av de strukturer som bygger upp samhället. det vill säga de patriarkala. det drabbar främst kvinnor då män suttit vid makten ett bra tag och liksom glömt bort hälften av befolkningen.

OCH GÖR DET FORTFARANDE, VILL JAG BARA PÅMINNA OM.

jag läste för inte alls så längesedan att 95 % av världens samlade riksdags- och regeringspersoner är män. som ett exempel.

det som blir helt fel i Bob Hanssons och Pär Ströms tankesätt är att när de talar om att män blir diskriminerade i t ex vårdnadsfrågor, är det ett uttryck för SAMMA FÖRTRYCK som gör att kvinnor har svårare att bli chefer.

de allra flesta människor är ju överens om att det länge sett ut så att kvinnor ansetts vara bättre föräldrar än män, medan män tillskrivs andra egenskaper. det är alltså inte frågan om att feminister på något sätt vill att män inte ska få ta del av barns uppväxter, det är ju det vi jobbar för att förändra!

detta framgår ganska tydligt om en går igenom FI:s politiska dokument istället för att bara sitta på sin kammare och sura och välja ut godtycklig fakta ur undersökningar istället för att presentera all fakta.