2011/04/10

DEN SUBARKTISKA FÖRMÅGAN

jag drömde om midnattssol, nordnorge, röda himlar och i strandkanten slipat glas i rött, grönt, blått, jag tog stenar och la dem i fickan trots att det var olagligt. så fort de torkade blev de fula, det var i det isiga nordhavet de glänste, mystiska mönster framträdde.

midsommarafton i ett gigantiskt hus och en svårt bränd flicka i bandage satt i ett av rummen, huden flagnade, drogs bort i sjok. hennes händer och fötter var bortbrända, hon glänste av fet hudkräm, så fort hon rörde sig sprack huden upp.

vi klättrade upp på berg, kullar beklädda med dött gräs, låga buskar, betraktade solen mitt i natten, hur den steg och förmörkade månen, svag och orange, stark och rosa. en man med vargar i koppel sa åt oss att vara försiktiga när vi badade fötterna i isvattnet och det låg döda kvinnor och ruttnade i avlägsna grottor.