natten innan dess, tror jag, drömde jag om besynnerliga ambulanser, sjukdomen alla hade som ambulansen kom för att föra till sjukhuset hette "surkarré" och innebar att kräkas blod. jag har för mig att jag läst någonstans att det inte går att läsa i drömmar men jag är säker på att jag läste surkarré över en tecknad bild på en människas matstrupe. kanske är det räkna som inte går. när jag är medveten i mina drömmar kommer jag aldrig ihåg att försöka räkna.
jag har börjat läsa Darling River, sådär ett år för sent. än så länge känns det som en bok jag önskar att jag skrivit. jag märker att jag läser text annorlunda nu, mer tveksamt, övervägande, omvärderande, som om det är svårare att imponera på mig. jag ser inte texter på samma sätt och det stressar mig lite, behöver jag läsa om allt jag hittills läst? tänk om jag ångrar mig. min hud kommer att töja sig.