2010/08/19

cocoon, bedspoon

kroppen gör ont men inuti är det fullt av nerver och förväntan. ibland tror jag att jag inte vet vad jag känner, allt känns i maggropen; lyckan, ångesten, magkatarren, hur skiljer jag på dem? det kanske har blivit med känslorna som med perceptionen, jag kan inte bedöma avstånd; till väggen, mellan låren, mellan drömmarna.

imorgon är sista dagen på jobbet! jag ska baka chokladtårta och ta med. jag är besatt av att alla ska tycka om mig, städar som en galning och försöker vara övertrevlig. vet inte hur det lyckas, jag ser mig inte som trevlig. men tydligen gör jag ett bra jobb, sådant kommer alltid som en överraskning för mig går som på nålar och tänker att snart får jag en utskällning.

imorse hittade jag kylrummet som jag egentligen ska ha städat hela månaden. det ligger döda människor där inne ibland. jag vågar inte gå in, jag kan inte med det. stängde dörren illa kvickt.

tre dagar tills jag flyttar bara. bara de tycker om mig! jag bakar till dem och moppar deras golv noggrant så går det nog bra.