jag hade typ den galnaste drömmen jag nånsin haft inatt. håll i er!
det började ganska trevligt. jag var ellen degeneres (!) och besökte ett jättestort mentalsjukhus för farliga brottslingar.vi gick ner i källaren där det fanns ett jättestort duschrum. en smal, snygg man kom fram till mig och bad mig följa med honom. i tron att han jobbade där följde jag med men han visade sig vara en jättefarlig seriemördare, han låste in mig i en skrubb och lyckades fly. ett larm gick igång, och panik utbröt eftersom alla trodde att han skulle döda alla. till slut lyckades vi fånga honom, och satte honom i en stor rostig bur på vinden. vi hade omröstning om ifall han skulle avrättas och alla utom jag och en jättegammal professor tyckte att han skulle dödas. det konstiga var att seriemördaren nu hade blivit gammal och ful.
där nånstans blev jag mig själv igen. han skulle dödas med gift, men precis när det skulle ske lyckades han fly och började vildsint döda och skada människor. de människor han skadade blev till vampyrer som i sin tur började jaga människor. alla flydde vilt ner för trapporna, jag var precis vid utgången då en äldre kvinna kom ifatt mig. hon var vampyr och skulle precis döda mig när jag bad om att få låna hennes löständer och på så sätt maskera mig för att komma ut. jag gav henne blod i utbyte, och satte på mig hennes löständer. lyckades ta mig ut tillsammans med tre andra tjejer. vi bestämde oss för att ta tåget ut i europa och gömma oss där, men på vägen till stationen blev alla dödade utom jag.
helt plötsligt var jag gammal och hade levt hela mitt liv med "mitt livs kärlek". han hade dött några år tidigare men stannat kvar hos mig som spöke. jag höll precis på att vika hans skjortor när han tog min hand och viskade "nu går vi in i himlen tillsammans". en port öppnades och på andra sidan var vi förvandlade till selma lagerlöf och august strindberg och dansade en virvlande vals på ett tak högt över en jättestor stad. jag var jättelycklig först men sen såg jag mig omkring och såg att det bara var en maskerad och att jag inte alls var selma lagerlöf, utan bara utklädd och att alla tyckte att jag hade gammeldags och tråkiga maskeradkläder.
OBS jag drömde verkligen det här.
