det regnar in i en själ

Misstänker att jag helt enkelt har blivit korkad, kan inte motivera mig till att förstå alla dessa medeltidsuppenbarelser och djävlar och jungfrur. Läser tio sidor och inser att jag inte förstått något, jag hatar när jag inte är bra på saker. Snart ska jag börja jobba upp till 20 timmar i veckan också, det känns som om det faktum att jag pluggar på högskolan sakta driver mot utkanten av mitt medvetande. Skulle gärna vilja göra upp en plan för saker och ting, eller skaffa mig ett mål, tänk om jag helt enkelt jobbar som barista hela mitt liv och är nöjd med det, tänk om jag aldrig slutför ens en A-kurs på universitetet och mina 18.5 gymnasiepoäng och föräldrars goda uppfostran av mig var helt i onödan? Jag kanske börjar jobba skift på fabrik och tycker att livet är helt okej? Surreal!


Återigen kan påpekas att min ovana att skriva ungefär 70 % sarkastiskt och/eller ironiskt i min blogg kanske inte är så lyckad eftersom min ironi och sarkasm inte alls är särskilt skarp utan lika gärna skulle kunna vara på riktigt. Hm.