sa graeme nar jag och ylva var ute pa forcerad dubbeldejt med tva killar vi inte ens dejtar. det fina i kraksangen ar att de tva grabbarna hatar varandra eftersom att de delar en exflickvan som bada har dumpat dem och krossat deras stolta, patetiska hjartan. ylva och jag brukar skamta om att vi ska lura in dem till loungen och lasa in dem dar ett dygn for att se vad som hander. vi stotte pa varandra (jag och g, ylva och procal) pa ashton lane och eftersom procal och g uppratthaller nanslags vi-latsas-inte-om-att-vi-hatar-varandra-relation trots att det ar allt de pratar om, befann vi oss snart pa obekvam bar diskuterandes twee-popens innebord.
annars har man hacken full, sa att saga. jobbar sju dagar i rad nio timmar om dagen och borjar vid sex varje morgon. brannskadan pa handen varker och dunkar, varen ar har och om man gar ner till kelvin walkway och satter sig pa en bank och blundar i solen och sa hor man bara fagelkvitter och floden som brusar, stadsljuden forsvinner, och man kanner bara doften av blommor och nyutslagna blad, avgasluktensopstanken nar inte ner.
sen ar jag lite kar i en kille som koper en latte utan socker klockan 9 varje morgon, fast han ar nog bog. och i forra veckan kopte nick fran franz ferdinand en latte med kanel pa av mig.
