lyckligtvis visade det sig att sa inte var fallet. helgen som kommer nu ar sista helgen innan klara och marie lamnar for ostligare langdgrader (haha) och det ska bli den basta helgen i mannaminne. efter tva helgers klubbtorka ar det antligen dags for helgen med stort H, helgen da alla klubbar ar pa samma gang, helgen da det ska hinnas med bade spelningar, avskedsmiddagar och fester. Pa fredag ar det king creosote och james yorkston, foljt av 60-talsklubben eyes wide open eller mojligtvis national pop legue, pa lordag ska vi ha hejdamiddag pa mono, sen hem for hejdaforfest och sen ivag till YOU AND ME, basta klubben i stan, och mojligtvis ar det divine ocksa, och pa sondag ar det camera obscura. peppen ar total, forvantingarna skyhoga, man kommer antagligen bli besviken.
emilia flyttar till schweiz i slutet av mars, vilket lamnar sotarn och mig till vart ode. vi kommer alltid forst och sticker alltid sist, konstaterade vi lite bittert. om man inte kan tvinga nan att komma och bo med oss i lagenheten lamnar det oss med tva alternativ: flytta hem eller flytta in hos nan annan. dunno...
regnet har slutligen kommit till skottland. vi som glatt forklarat for alla att det inte alls regnar sa mycket i skottland som alla sager, att solen skinit hela hosten, och nu regnar det cats and dogs dagarna i anda. jaja, i vaxjo var det 24 minuters sol i hela december, sa man ska inte klaga. det ar i alla falll inget snoslask.
see yous later! (la la ala lalala laa)
