if there is a better reason to jump for joy, who cares?
Det är svårt att beskriva vilka känslor som sköljer över mig av allt det här. Jag tar tusen steg tillbaka och blir nervös och stirrar på mina skor när jag vandrar Kalmars gator fram, ser med samma gamla avsmak som för ett år sen på fåniga juldekorationer och småstadsfjortisar, kan inte röka inne i stan för man vet aldrig vem som ser, finns ingen sojamjölk till småstadscuppuccion, inga pretty boys in their underwear, stadsbruset överröstas av vinden i träden, man ser för många stjärnor om nätterna, jag faller ner i dem.
